Sommarstugan som ska klara december: hur väggar, tak och golv tilläggsisoleras inifrån utan att stommen börjar ruttna, var ångspärren ska sitta och var den inte får sitta, hur panelen tas ner och sätts upp igen, vad som görs med golvet över krypgrunden, hur fönstren förbättras och vad som ska göras utifrån i stället för inifrån
Uppdaterad 11 september 2026 · Snickare Nacka
Ett fritidshus från femtio- eller sextiotalet är byggt för juli: en regelstomme med 50 millimeter isolering eller ingen alls, panel direkt på reglarna, enkelglasfönster och ett golv över en krypgrund som drar. Att göra det till ett hus som går att använda i december handlar om isolering, och den kan läggas inifrån om det görs rätt – med en ångspärr på rätt sida och en stomme som fortfarande kan torka utåt. Gjort fel får huset fukt i väggarna inom några år.
Här går vi igenom väggarna, ångspärren, taket, golvet, fönstren och det som ska göras utifrån.
Begär kostnadsfri offert →Väggarna
Panelen tas ner försiktigt, märkt, om den ska sättas upp igen. Regelfacken rensas från gammal isolering om den är sammanfallen eller fuktig, och fylls med ny mineralull i hela regeldjupet. Är regeldjupet under 95 millimeter påsalas reglarna inåt med 45 eller 70 millimeter för mer isolering, vilket tar från rummet. Innanför isoleringen ångspärr, innanför den en läkt som ger en spalt för el och en yta för panel eller gips. Ytterväggens utsida – vindskydd och luftspalt bakom fasaden – ska finnas och fungera; saknas den ska väggen kunna torka utåt genom en diffusionsöppen vindskiva.
Ångspärren
Ångspärren är en plastfolie som hindrar den varma inomhusluftens fukt från att gå ut i väggen och kondensera mot det kalla yttre skiktet. Den ska sitta på den varma sidan av isoleringen, innanför minst tre fjärdedelar av isoleringens tjocklek, och den ska vara hel: tejpad i alla skarvar, klämd mot golv och tak, tätad runt fönster, dörrar och dosor. En ångspärr på den kalla sidan, eller två ångspärrar med isolering emellan, stänger in fukt. I ett hus som redan har en plastfolie i väggen från en tidigare renovering ska den hittas och antingen behållas som ångspärr eller tas bort innan ny läggs innanför.
Taket
Ett tak med öppen nock isoleras mellan takstolarna med en luftspalt på minst 25 millimeter mot råsponten som ventileras från takfot till nock; utan spalten ruttnar taket. Ångspärr innanför, läkt, panel. Ett tak med kallvind isoleras på vindsbjälklaget uppifrån i stället, vilket är enklare och ger mer plats för isolering, med ångspärr i bjälklaget innanför taket i rummet. Gamla fritidshus har ofta ett tunt lager sågspån på vinden som kompletteras med lösull eller skivor.
Golvet
Golvet över en krypgrund isoleras mellan golvbjälkarna underifrån om krypgrunden går att komma in i, eller uppifrån efter att golvet tagits upp. Isoleringen hålls uppe av ett vindskydd underifrån; ångspärr på golvets ovansida innanför isoleringen. Krypgrunden ska ventileras eller göras till en varm grund med isolering mot marken – en kall krypgrund under ett varmt hus är en fuktrisk på sommaren. Golvet på platta på mark isoleras ovanpå plattan med skivor och ett nytt golv, om takhöjden tillåter.
Fönster och det som görs utifrån
Enkelglasfönster byts mot nya med två eller tre glas, eller kompletteras med en inre båge med isolerglas som behåller de gamla ytterbågarna. Fönstren tätas mot karmen och karmen mot väggen i samband med att ångspärren läggs. Det som inte ska göras inifrån: tilläggsisolering som blir så tjock att väggen inte kan torka utåt, eller isolering av en vägg vars utsida saknar luftspalt. Då isoleras huset utifrån med ny fasad, vilket ger bättre resultat, behåller invändiga ytor och tar inget från rummen. Vi bedömer väggens uppbyggnad innan vi föreslår vilket.
Vinterbona inifrån
- Regelfack fyllda, påsalning för mer djup
- Ångspärr på varma sidan, hel och tejpad
- Tak: luftspalt 25 mm mot råspont
- Golv: isolering mellan bjälkar, grunden ventilerad
- Fönster byts eller får inre isolerglasbåge
- Vägg utan luftspalt ute: isolera utifrån
Så ser det ut i Nacka
Fritidshusen i Saltsjö-Boo, Älta och på Velamsund som byggs om till permanentbostad är det vanligaste vinterboningsuppdraget i Nacka, ofta hus från femtiotalet med panel direkt på reglar utan isolering alls. På öarna i skärgården finns hus som vinterbonas för helgbruk. De redan ombyggda husen i Orminge och Saltsjö-Boo har ibland isolering från åttiotalet med ångspärr på fel sida som ska rättas innan ny läggs.